▲ Om boken: En myras liv

 

En myras liv av Linn Gottfridsson & Emma Adbåge

 
Myran går i förskolan. Myran är bästa vän med Henny, i alla fall när de är sams. Då bygger de snigelvärldar eller kojor och berättar hemlisar. Myran är på riktigt allergisk mot bråk. Särskilt när hans föräldrar bråkar på engelska.


Nou.
Jess.
Nou.
Jess.


Myran är orolig att han gjort något fel, men det har han inte. Linn Gottfridsson berättar på ett lättsamt och trovärdigt sätt hur det kan vara för ett barn i jobbiga situationer. När du inte kan få en katt för att mamma är allergisk, eller när du bråkar med din bästa kompis och hon istället leker med den där andra, elaka personen i klassen. Eller när föräldrar ska skiljas. Här ryms små och stora känslor. Bra och dåliga saker. Men det finns också hopp om att det dåliga ändå kan bli bra – trots allt.

Emma Adbåges illustrationer genom boken gör berättelsen om Myran ännu mer läsvänlig och rolig. Det här är en bra bok att läsa högt och samtala om.


▲Om boken: Var är Audrey?

 
Var är Audrey? av Sophie Kinsella
 
 
Audrey Turner är 14 år och har tagit en ofrivillig paus från högstadiet. Vi får inte veta exakt vad som hänt Audrey, bara att det är något fruktansvärt. Något som gjorde att hon behövde ligga på sjukhus i flera veckor och nu går i terapi hos Dr. Sarah. Audrey lider av social fobi och ångestsyndrom på grund av en mobbingsituation på hennes gamla skola. Tjejerna som orsakade händelsen har blivit relegerade, men Audrey ska börja en ny skola i alla fall. Problemet är bara att hon knappt klarar av att vistas fritt i sitt eget hem.
 
Hon springer och gömmer sig bakom gardinen så fort det ringer på dörren och hon har alltid mörka glasögon på sig. Alltid. Först när hennes brors kompis Linus dyker upp i bilden börjar Audrey sakta men säkert utmana sig själv; att ta sig ut och försöka acceptera och gå vidare från det hemska som hände henne den där dagen på skolgården.
 
Vi får inte bara följa Audreys ångest och sociala fobi, vi får följa hela hennes familj med två bröder, en lite för chill pappa och överspänd mamma som hotar att kasta ut brorsans dator från övervåningen för att hon är bombsäker på att Frank är spelberoende. Men det är Franks spelande som gör att Linus kommer på besök, och så småningom så att hela familjesituationen vänder från kaos till lycka.
 
Var är Audrey? är en rolig, kaotisk och lite sorglig men fin ungdomsroman om en tjej som övervinner sina psykiska besvär, trots rädslan att misslyckas. Jag tyckte att det var skönt att läsa en ungdomsbok på det här temat, men som ändå inte endast var mörk, om än denna var lite väl gullig emellanåt för min smak.
 
3/5 stjärnor.
 
 
 

▲ Filmtips

Familjen Bélier

 

 

Tänk om du upptäcker en dag att du har en pärla till röst och kan sjunga som ingen annan, bara för att den där snygga killen valde körsång på fritimmen i skolan. Så då valde du också körsång på fritimmen.

 

Tänk om du fick ett erbjudande om att gå på audition till en av de bästa sångskolorna i landet, men att skolan ligger i en annan stad. En storstad. Och ni bor på en bondgård ute på landet. Och hela din familj är döv.

 

Tänk att du vuxit upp i en familj med mamma, pappa och lillebror där du kärleksfullt agerat tolk, och en dag känner du att ditt liv är ämnat för något annat, något större. Men du är för rädd att göra något av det. Hur ska de förstå?

 

Familjen Bélier är en charmig, skojig och oerhört vacker berättelse om en tonårstjej som växer upp och kanske ifrån det hon kommer ifrån.

 

År: 2014
Regissör: Éric Lartigau
Speltid: 1h 46m


▲ Om boken: Bli som folk

Bli som folk, av Stina Stoor

 

Bli som folk är en samling noveller av författaren Stina Stoor som tidigare gett ut Novellixen ”Ojura”. Ojura ingår i denna bok. Språket är beskrivande ogenerat, men koncist och skärpt. Stina Stoors berättelser är jordnära, fulla av mänsklighet och norrländska vyer. Ett par av novellerna behandlar magisk realism med en otäckhet som är svårt att sätta fingret på trots skärpan i blicken. Men det känns aldrig överdrivet eller onaturligt. Hennes magiska realism blir trovärdig och passar utmärkt i sammanhangen de befinner sig i. Det blir tankeväckande och intressant läsning där du undrar vilken mening detta spelar. Är det en metafor för något annat? Eller är det bara en tankegång som ska läsas så som den står.

 

Om du vill sugas in i en skog av ord och känslor på norrländsk dialekt är den här novellsamlingen ett ypperligt val att ta till så här i vintermörkret.

 

 

▲ Om boken: Vad är litteratur?

 


Vad är litteratur? och 100 andra jätteviktiga frågor
, av Ulrika Kärnborg



 

74. Vad kommer först, läsandet eller skrivandet?

Kort svar:
Läsandet.

Långt svar:
Författare som säger att de inte läser bör man alltid misstro.




En roliga, snabbläst och definitivt underhållande liten bok om litteratur. Frågor som den ovan, någorlunda allvarliga, men även helknäppa förekommer. Boken innehåller alltså ett ganska brett perspektiv. Har du inga måsten tycker jag allt den är värd att spendera lite tid med.


▲ Om boken: The Buddha in the Attic

The Buddha in the Attic, av Julie Otsuka

 

 

Med båt över havet åker japanska kvinnor i åldrarna ca. 12 till 32 iväg till Amerika för att träffa sina blivanda män. Japanska män som skickat bilder som är snyggare än verkligheten, brev som beskriver lyx och flärd när de flesta i själva verket vill ha arbetshjälp eller någon att värma sängen. Resan tar vid någon gång innan andra världskriget och vi får följa med i ett vi-perspektiv, ett kollektiv av kvinnor som upplever, ofta samma, men också olika öden och liv. När kriget kommer och, vad jag antar är Pearl Harbor-attacken, blir de inte endast osäkra i sina hem utan också i landet som helhet. Amerikanerna vill inte ha med japaner att göra. Män börjar förvinna och det talas om listor, att göra ditten och datten för att förhindra att ens egen man ska tas ifrån en och lämna barnen och farmen lidande. En del sparkas som piga, en del får skjul och lador rånade och saker uppbrända av andra grannar med asiatiskt påbrå.
 
 

Det mest intressanta med denna fantastiska lilla roman (förutom den historiska aspekten) är perspektivet. Trots det övergripande vi-perspektivet får vi ändå lära känna kvinnorna och deras olika levnadsförhållanden. Historien som utspelas är oerhört gripande och skrivstilen gör det än mer intensivt. Det är ingen action eller plot, men boken är än dock snabbläst och jag drivs igenom, jag vill fortsätta och få reda på hur dessa kvinnor klarar sig. Hur ska det gå för dem? Vad hände tillslut? På ynka 129 sidor har Julie Otsuka fått till en himla bra berättelse med djup och större mening än många tegelstenar jag läst.


▲ Om boken: Kattöga

 
 
Kattöga av Margaret Atwood.
 
Elaine är runt 50års åldern och ska visas upp på en retrospektiv utställning i sin hemstad Toronto, Kanada. Här har hon inte befunnit sig på ett flertal år. Under bokens gång får vi följa Elaine berätta om sin barndom och vidare ut i tonåren och vuxenlivet för att förstå hur hon hamnade här där hon hamnade, i den feministiska konstvärlden sökandes efter en Cordelia hon nätt och jämt minns.
 
Elaine växer upp på landsvägen med bror, mor och far, varav fadern är forskare inom zoologi. Det är 40tal och Elaine vänjer sig vid sin broders sällskap, en pojkes sällskap, men läser böcker om flickor och deras bestyr och ritar klänningar med puffärmar. När de köper ett hus i Toronto och Elaine får möjligheten att nu äntligen leka med flickor blir det inte riktigt som hon tänkt sig. Det börjar väl, men flickor visar sig vara mystiska, oförutsägbara och grymma ting. Elaine slits mellan att behaga och få sig själv att svimma för att slippa gå till skolan.
 
 
Det är lika mycket en berättelse om en persons liv, som en berättelse att lära sig vara kvinna, om kvinnokroppen och männsklighetens nycker. Där finns fasta genusroller som dock föräldrarna inte är särskilt förankrade i - tvärtom, snarare samhället runtomkring (framförallt flickorna). Elaine söker sig delvis till religon, men tar så småningom modet till sig och blir sin egen person. Denna person beblandar sig snart med konsten och glömmer bort delar ur sitt tidigare liv. Hon är rädd för att minnas.
 
Atwood skriver en oerhört detaljerad levnadsskildring med mycket vardagsliv, men än dock intresseväckande och jag klamrar mig fast vid denna 479 sidor långa bok och vill inte att den ska ta slut. Den är skriven i 15 delar med fem-sex kapitel där första kapitlet alltid är i nutid, varav uppväxtåren följer.
 
Detta är min första bekantskap med Margaret Atwood och har absolut fått mig att vilja prova mer! Nu är jag bara rädd att hennes andra verk inte ska leva upp till mina förväntningar (vet att hon skriver lite sci-fi vilket jag absolut inte är intresserad av) och att jag ska ligga i småpanik och hata mitt litterära liv. Lite så känns det just nu i allmänhet med läsningen. Jag klarar inte av att läsa dåliga böcker, då kommer jag ge upp. Men den här, ja den var ett stänk från ovan som jag av ren slump snubblade över på biblioteket. Vad vore livet utan biblioteket?

▲ Om boken: The Woman in Black (video)

 
The Woman in Black, en skräckroman av Susan Hill.


 

▲ Om boken: Night Film

 
Night Film, av Marisha Pessl.
 

Scott McGrath är en medelålders journalist och har hakat upp sig på skräck- och kultregisören Stanislas Cordova. Efter en offentlig miss fick Scott backa med sin undersökning av Cordova, men nu när Cordovas dotter Ashley hittats död i en tom industribyggnad plockar Scott åter upp sin utredning. På vägen möter Scott en ung kvinna – Nora, som träffat Ashley dagen innan hon dog. Nora hakar på Scott i hans undersökning, lika så den unge mannen Hopper som fått ett gossedjur på posten vilken han påstår måste vara från Ashley, tjejen han en gång varit på sommarläger med.

I sitt sökande efter sanningen om Ashleys död, stöter de på konstiga detaljer om familjen Cordova och de börjar nästla sig in i ett ytterst skrämmande mysterium som till och från blir mardrömslikt. Cordova är en hemlighetsfull man som inte skyr några medel för att hålla sitt liv och sin familj eller sin karriär utanför rampljuset. Ingen vet ens längre hur Cordova faktiskt ser ut, ändå har han och hans filmiska verk en gravt seriös beundrarskara.

Pessl skriver deskriptivt och detaljerat om Scott, Hopper och Noras sökande efter Cordova och sanningen om Ashley, och det blir aldrig förutsägbart – tvärtom. Pessl utvecklar sitt mysterium genom att blanda in element som gör historien alltmer ryslig och spännande, nästintill vidrig, ju längre in i boken du kommer.

Tyvärr kan det kännas förhållandevis enkelt för Scott till och från, trots de sjuka händelser han, Nora och Hopper går igenom. Och tyvärr blev jag personligen besviken på slutet då jag inte kände att Pessl gav mig tillbaka lika mycket som jag gav under läsningens gång. Dock är Night Film fortfarande en bok jag rekommenderar. Gillar du mysterier och ett detaljerat språk kan detta vara något för dig!

 
 
 
 
▲ Translation
About the book.

▲ Om boken: The Great Gatsby

 
The Great Gatsby, av F. Scott Fitzgerald.


 

▲ Om boken: Hur man botar en feminist

 
Hur man botar en feminist, en grafisk novell av Nanna Johansson.
 
 
Nanna Johansson är en favorit hos mig, henne bekantade jag mig med extra mycket i sommras när jag länsade Lidköpings bibliotek på feministiska grafiska noveller (lämnade såklart tillbaka allihopa -i tid!). Då läste jag bland annat Fulheten och Mig blir du snart kär i och dog skrattdöden, den härligaste sortens död (jag har svårt att tänka mig att någon annan form av död överhuvudtaget är härlig). När jag idag browsade lådorna (ja, lådor, såna där skjutlådor -ytterst opraktiskt) på Stadsbiblioteket och såg att hennes senaste verk fanns och dessutom inte var utlånad ryckte jag den till mig som om livet stod på spel och låtsades inte om att jag redan hade plockat på mig sex andra böcker. Och fick jag ut något det tunga kånkandet hem? JA.
 
(Ur boken, av Nanna)

I Hur man botar en feminist finns en blandning av stilar och stripar. En del enrutor, en del photoshoppade bilder på alliansen och kanske mest underhållande; top-10-listor av de intressantaste träffarna med sökord som "kvinnor", "flickväner" och "tjejer". Nanna Johansson är humoristisk samtidigt som hon ger svar på tal och faktiskt är pedagogisk i sitt påvisande av förtryck. Det tycker jag om himla mycket. Jag förstår vad hon vill säga och var felet ligger.
 
Min favorit är på s. 51: "Vägra kallas gubbslem" där hon vänder steken så att säga och sätter gubbselmsoffret (en karl såklart) i samma sits som ett våldtäktsoffer (med brist för bättre ord än offer) och gör det sjuka med den typ av process den personen får gå igenom SÅ TYDLIG OCH ÄN MER SJUK! Och jag skrattar, trots att det gör ont i hjärtat. Men efter att en hel dag ha överrösts med artiklar om antifeministiska kvinnors åsikter och bland annat Belindas skitprogram på tv (och massa olika svarsbrev: så himla fina!) på Facebook idag, var det skönt att ligga hemma i soffan en, två timmar och läsa denna lilla fina underbara roliga sjuka men bra boken. Tack Nanna.
 
 
▲ Translation
About the book.
This is a Swedish graphic novel about feminism etc.

▲ Om boken: Undret

 
 

▲ Om boken: A monster calls

 
 A Monster Calls, av Patrick Ness
Illustrationer av Jim Kay
 
 
Conor har en återkommande mardröm. En där en fallande känsla överväldigar och panikslår Conor. Men en natt, 12:07 för att vara exakt, kommer en ny mardröm. En som talar till honom, som ropar hans namn. En idegran slår in Conors fönster och vill att han ska komma ut, men Conor vägrar. Han vet tillslut inte ifall han är vaken eller faktiskt sover, men när han går upp på morgonen ligger barr och löv i hela rummet. Han sopar upp löven i tron att de blåst in genom fönstret under natten och han går ner med soporna för att upptäcka att hans mamma inte vaknat ännu. Conor har fått vänja sig vid detta, att laga sin egen frukost. Conors mamma har canser och efter varje behandling blir hon ynklig och Conor får växa upp lite fortare än någon av dem egentligen önskar. Pappa har flyttat till Amerika och gift om sig och mormor är avskyvärd. En lady med möbler som inte får sittas i. I skolan har han inga vänner. Harry och hans gäng mobbas och Lily ger upp i att försöka finnas där för Conor.
 
Det är alltså en hel del som gått snett som äter upp Conor innifrån och boken följer hans känsla genom denna process av att ha en mamma döende i cancer. Idegranen återkommer och menar att det är Conor som ropat på hom och bett granen att komma gåendes. Idegranen berättar tre berättelser för Conor och säger att efter dessa tre ska Conor berätta sin historia, sanningen, vad handlar hans första mardröm egentligen om? Conor är skeptisk och förstår inte idegranens berättelser till en början, de börjar som vanliga sagor med prinsar och prinsessor men slutar inte alls på det vis han väntat sig. Och tillslut förstår han varför och varför idegranen kommit gåendes till att börja med.
 
Den här boken är så otroligt välskriven och bra att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Det är en barn/ungdomsbok, jag skulle tro att Conor är ca. 12-13 år (minns inte ifall det står i boken). Patrick Ness har verkligen lyckats beskriva känslor och händelser på ett otroligt starkt men också vackert vis. Jag blir oerhört berörd. Den är dessutom otroligt väl utformad i sin design och med sina illustrationer. Helt fantastisk! Idegranens tre berättelser är välgenomtänkta och slutet så otroligt sorgligt, men sant. Och det är det boken egentligen handlar om, att våga acceptera sanningen om sig själv och sina känslor, men även att det ibland finns flera sanningar. Att människan och världen är komplex, att sanningar ibland krockar med varandra och sättet Ness har skrivit denna historia är bara helt enkelt jävligt bra. Jag rekommenderar denna bok till allt och alla.
 
(Uppslag ur boken, illustrationer av Jim Kay)
 
 
(När jag beställde och sen började läsa den här boken hade jag faktiskt ingen aning om att den handlade om cancer, eller så hade jag glömt det. Det känns som allt jag läser handlar om cancer just nu.)
 


▲ Translation
About the book.
A monster calls by Patrick Ness is probably the best book I have read this year. It is so strong and well written, and I got very involved in reading this. It is just amazing.

▲ Om boken: Coraline

 
Coraline, en barnbok författad av Neil Gaiman.
 
 

Coraline Jones har nyligen flyttat till ett nytt hus tillsammans med sin mamma och pappa. Huset är stort och rymmer fyra lägenheter. På bottenvåningen bor Miss Spink och Miss Forcible med sina många, gamla hundar. På övervåningen bor Mr. Bobo (eller The man upstairs) som tränar upp möss till sin mus-cirkus. Lägenheten mittemot familjen Jones står tom och är fortfarande till salu, dock finns en dörr mellan dessa två lägenheter som Coraline senare upptäcker är igenmurad med tegel. Det är i alla fall vad hon tror efter en första anblick.

Coraline har ett par veckor kvar till skolstart och inga vänner förutom de underliga människorna som bor i huset, och hennes föräldrar är inte mycket för umgänge. De jobbar hela tiden och ber Coraline att sysselsätta sig på egen hand. Coraline är en upptäckare, hon genomsöker markerna kring huset och en dag när det regnar förfärligt och hon inte får lov att gå ut söker hon sig istället igenom huset. Det är nu hon upptäcker dörren i finrummet, den till synes igenmurade dörren. Men det visar sig att dörren leder in i en parallell värld där Coraline har "en andra mamma" och "en andra pappa" och "en andra"-allting. Förutom Coraline själv och en svart, arrogant men klok katt är denna värld påhittad och något skruvad vilket Coraline snabbt märker och försöker fly, men den andra mamman har andra planer. Hon är spindeln i nätet som skapat denna rysliga värld där alla har knappögon, och Coraline måste slutligen möta sina rädslor för att rädda sin familj.

Det mest intressanta med Coraline är att hon inser att det roliga med drömmar och önskningar inte är att få allt det en vill ha, utan handlingen att faktiskt önska och drömma. Hennes andra mamma försöker locka Coraline till att stanna i spindelnätet genom att ge henne allt hon kunde önska sig; mat som hon gillar, ständigt tillgängliga föräldrar, nya äventyr varje dag, massvis med leksaker och fina kläder. Men i utbyte mot allt detta måste Coraline låta den andra mamman sy fast knappögon på henne för att hon ska få stanna i denna världen och låta den andra mamman älska henne. Men Coraline är smart och inser att gräset inte är grönare på andra sidan och hon utmanar den andra mamman för att återfå sina föräldrar och sitt vanliga, ibland tråkiga liv.

Den här berättelsen är helt klart bland det läskigaste jag läst. Till och med läskigare än Jurtjyrkogården stundvis. Den lämnade mig rubbad och kallsvettig, det var faktiskt svårt att sova när jag la den ifrån mig innan sängdags. (Att E. jobbade natt gjorde inte saken bättre.) Boken kom ut som film 2009 och är även den sjukt läskig, men så himla himla bra, något annorlunda från boken dock, troligtvis för att den inte ska bli alltför hemsk för ett barn att kolla på. Jag blev dock livrädd och kunde knapp se klart den första gången, nu har jag dock sett den fyra-fem gånger och kommer mest troligt läsa boken igen.

(olika posters för filmen, från google.)
 
 
 
▲ Translation
About the book: Coraline by Neil Gaiman. Amazing and scary as hell!

▲ Om boken: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

 
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, en roman av Ransom Riggs.
 

Farfar Abe dör i skogen av vad som verkar vara en människa med tentakler i munnen. Ingen tror Jacob när han berättar vad han sett och naturligt nog släpas han iväg till en psykiatriker. De påstår allesammans att det var vildhundar som jagat upp och dödat Abe. Farfars historier blir allt mer till fantasi, men ändå söker Jacob sig till ön som farfar så länge berättat om, ön han växt upp på. Hans sista ord var slutsnärten. Jacob måste få veta vad som egentligen hänt hans älskade farfar. Gamle Abe var den närmsta han haft. Varken mamma eller pappa la mycket tid åt honom och vänner hade han bara en, en tuff typ han lyckats muta till sig på sin sida. I övrigt fanns ingen. Inte ännu. När han väl kommit fram till ön och Miss Peregrines hem för besynnerliga barn skulle han dock få fullt upp. Ja, han skulle till och med få rädda livet på dem, de besynnerliga.
 
Den här boken är så himla välskriven och bra berättad. Inget känns överflödigt, historien och dess karaktärer känns trovärdiga. Jag får en connection med Jacob, jag bryr mig och jag vill veta vad som hända skall. Den suger mig in, boken, och märker bit för bit av att jag börjar älska den. Efteråt vill jag inte stänga den med dess härliga bilder och dessa fina beskrivningar av de människor som i den lever. Det blir en annan värld jag nöjsamt gömmer mig i, men ack så snabbt den tog slut och försvann! Den vart mig synnerligen lättuggad. Men åh, så bra. Rekommenderas varmt. (Hoppas det kommer en uppföljare!)
 
 
(Emma. Bild från google)

 
▲ Translation
About the book:
Miss Peregrine's Home for Peculiar Children is the debut novel by American author Ransom Riggs. I loved it!

▲ Om boken: Kaninhjärta

 
Kaninhjärta, en roman av Christin Ljungqvist.


 
Anne och Mary är tvillingsystrar. De bor en bra bit utanför storstan. Mary är uttråkad, Anne gillar lugnet. Mary påstår att Anne har ett kaninhjärta, att hon är feg och rädd för allting. Men Anne tycker tvärtom, det är ju hon som hela tiden får ta hand om Mary när Mary inte kan ta hand om sig själv. Det är Anne som reder ut Marys trassliga trådar, som hämtar vatten till Mary efter att spökena talat genom Marys strupe. Det är Anne som bär på den stora, tunga hemligheten. Hemligheten om Marys död.
 
Det här är en historia i Göteborgsmiljö där en känner igen sig bland gator och bergtoppar, blickandes över diverse områden, pekandes efter sin egen våning. Allt det där har jag gjort, under min första sommar i stan och det gör det hela så mycket mer relaterbart och verkligt (för mig) trots att berättelsen i sig innehåller gotiska drag i form av spöken och medier. Även om du inte bor i, eller någonsin varit i Göteborg blir storyn verklig och det känns verkligen som om Mary, Anne, Hanna och Emilia funnits på riktigt. Att de kanske går runt någonstans där nere på västkusten.

Något jag blev överraskad men otroligt glad över är Annes oproblematiserade homosexualitet och vardagligheten i dess förekommande. Det vill jag se mer av i kommande litteratur.

Under de sista kapitlen satt jag med fingrarna i munnen (på café av alla ställen) tuggandes av ren frenesi, i största behov av att få veta: VAD FAN KOMMER HÄNDA?!? - trots att du redan getts ledtrådar genom hela boken och du faktiskt vet vad som till slut kommer hända. Det är dock så, att saker blir inte riktigt verkliga förrän de verkligen slår in, och hoppet fanns hela tiden i mig att slutet för Anne och Mary skulle bli annorlunda. Men det kändes ändå helt rätt, det kunde inte blivit på något annat vis. Det skulle blivit fel, inte passa in. Och när sista raderna i boken kom kändes det mest perfekt. Jag blev så glad och satt en stund och tänkte på hur det nu skulle bli för Anne, vilken vändning hennes liv skulle ta; skulle hon bli lycklig ändå, tillslut?
 
Att få lära känna Anne har varit ett rent nöje. Tillika Ljungqvists språk. Jag rekomenderar den här boken hjärtligt till alla som vill uppleva en originell, udda historia om att växa upp och hitta sin plats i samvaron.
 
Jag ser oerhört mycket fram emot att läsa Fågelbarn som är Christin Ljungqvists andra bok, och som handlar om Hanna, en av bikaraktärerna i Kaninhjärta.
 
 
▲ Translation
About the book.
Christin Ljungqvist's Kaninhjärta is a swedish book about two twin girls growing up outside the city of Gothenburg. There are ghosts and murders in this story, which is amazingly thrilling. Kaninhjärta is written very beautifully and simple, even though the story is tough and complicated and, at times, very sad. I really loved this book. It's the best book I've read so far this year.

▲ Om boken: Den Förtrogne



Den Förtrogne
, en debutroman av Hélène Grémillon.


En mor kör av vägen och hennes dotter Camille får kondoleansbrev, varav ett är tjockare än de andra. Brevet innehåller en lång, handskriven text som Camille antar är början på en bok då innehållet inte verkar ha något med varken henne själv eller hennes mor att göra.

Camille är förläggare och slukar snabbt berättelsen som saknar både författarsignatur och avsändare. Nästa tisdag och kommande tisdagar kommer nya, tjocka brev på posten med vad hon antar är fortsättning på boken av den hemlige författaren. Utan att ana att det hon tar del av kommer avslöja hemligheter om hennes familj och Camilles första år i livet, som hon aldrig kunnat gissa sig till, läser hon vidare om Louis och Annie och deras liv som utspelar sig 30 år tidigare i ett ockuperat Frankrike.

Camille föds åren innan andra världskriget och vi får följa denna generationshistoria i ett sorgligt Frankrike där kärlek och önskan blir till maktspel och tragedi.

*
En otroligt vacker bok skriven till mestadels i enväga brevform, med inslag av dotterns tankar och reaktioner till det hela. Väldigt fransk. Väldigt melankolisk. Rekommenderas varmt!


▲ Translation
About the book.
My first ever review is on a french debut novel: Le confident/The Confidant written by Hélène Grémillon.


RSS 2.0